If tomorrow wasn't such a long time, Then lonesome would mean nothing to you at all.
This is a mobile world.
Så gör nämligen alla snälla människor. Det är det nya.
---
Annars sitter jag med huvudvärk för tillfället. Det är lite småroligt ändå, eftersom att jag vanligtvis inte är den som har ont i huvudet. Låt mig gissa på för lite luft. Det låter både roligt och rimligt.
Jag tror att jag bör lägga studerandet åt sidan för ett tag. Det är ju trots allt fredagskväll, men jag har ändå inget att göra, så då kan man väl likväl studera, tänker jag. Så har man det gjort liksom.
Jag ska nog ta mig en kopp glögg tillsammans med mamma. Jag struntar i att det inte är första december, för jag har minsann hört på ryktesvägen att Johannes redan har druckit glögg.
Och det är ju himla fint.
Det står någon form av blåbärsglögg på köksbänken. Det låter ju onekligen spännande. Inte särskilt gott, men i alla fall spännande.
Även jorden är ett problem numera!
En rubrik, eller två?
"Det är samma gamla mörkermän"
Sedan valkampanjen 2006 har jag gått omkring i tron att De Nya Moderaterna gjort skäl för sin beteckning Nya. Jag har hela tiden trott att de ändrat värderingar, att de numer är ungefär som Socialdemokraterna under Göran Perssons tid.
Olyckligtvis hade jag fel.
I och med förslaget om svenskkontrakt (invandrare måste skriva på ett kontrakt för svenska lagar, regler och värderingar) kan ordet nya slänga sig i brunnen. De Nya Moderaterna är inget annat än de hycklare de alltid har varit.
Här följer en lista över moderata värderingar genom tiderna:
·1904-1918: Nej till allmän rösträtt.
· 1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
· 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
· 1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
· 1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
· 1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
· 1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
· 1927: Nej till folkskolereform.
· 1931: Nej til sjukkassan.
· 1933: Nej till beredskapsarbete.
· 1934: Nej till a-kassa.
· 1935: Nej till höjda folkpensioner.
· 1938: Nej till två veckors semester.
· 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
· 1946: Nej till fria skolmåltider.
· 1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
· 1947: Nej till allmänna barnbidrag.
· 1951: Nej till tre veckors semester.
· 1953: Nej till fri sjukvård.
· 1959: Nej till ATP.
· 1960-talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
· 1963: Nej till fyra veckors semester.
· 1970: Nej till 40-timmars arbetsvecka.
· 1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
· 1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
· 1976: Nej till femte semesterveckan.
· 1983: Nej till löntagarfonderna.
· 1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
· 1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU-parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
· 2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom moderaterna.
· 2004: Ja till sänkt a-kassa och sjukpenning.
· 2006: Nej till gröna jobb.
· 2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
· 2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
· 2006: Nej till höjd a- kassa.
· 2006: Ja till sänkt a-kassa.
· 2006: Nej till höjd sjukersättning.
• 2007: Ja till sänkt sjukersättning.Tack för kaffet.
Om Josefin Gunnel Elisabet Johansson och dennes teori om miljöbilsidiotin.
(Enligt wikipedia tillhör även Joakim Thåström och Christian Wilhelmsson denna berömda släkt, men det är en annan historia.)
Denne Josefin har någon gång påpekat idiotin i miljöbilspremieträsket, och jag måste berätta detta för att hon är så oerhört rätt ute. Staten delar ju nämligen ut en miljöbilspremie på 10.000 kr till alla ansvarstagande människor som köper en miljöbil. Man ska uppenbarligen belönas för att man tänker på miljön.
Och det låter ju bra vid en första anblick.
Men vore det rimligtvis inte bättre att dela ut belöning till alla oss som faktiskt inte köper någon bil alls?
Att belöna människor som gör lite mindre fel, och strunta i människor som faktiskt gör rätt är en ganska lustig filosofi. Det är lite som att belöna snattare med motiveringen att du stal ju i alla fall inte så mycket.
Om att inte komma med något nytt.
Ville bara att ni skulle veta det.
Dagens visdomsord.
Vare icke bekymrade för morgondagen.
Ty morgondagen skall hava sina egna bekymmer.
Var dag har nog av sin plåga.
- Matteus 6:34
Måste komma från något kärvt klimat, där kalla stjärnor lyser klart.
Slumpen personifierad.
Egentligen skulle jag kunna utveckla mina tankar om att slumpen ibland är för genomtänkt för att bara vara slump, och skicka till min filosofilärare. Jag skulle kunna ta upp det där om att det måste vara något mer mellan mig och astrid. Jag skulle också kunna ta det där om big bang, att den eventuellt slumpartade smällen är alldeles för precis för att vara slump.
Sen skulle jag kunna vända på det, säga att det är ju just det som är så charmigt med slumpen - den kan slå hur som helst.
Fast jag har inte tid med det här. Tid existerar ju i och för sig inte, fast jag har ändå inte tid. Jag ska istället låta er titta på underbara Rickard Palm. Mest för att jag ska slippa skriva, men även för att när Rickard Palm är i farten så kan allting hända. Han är lite som slumpen faktiskt. Slumpen personifierad, som man säger.
Om att slumpen ibland kan måla en röd ring runt Berlusconis näsa.
Antagligen har jag otal gånger redan klargjort Astrid Lindgrens storhet. Då känns det trist att ta upp det igen, en fredag som denna. Därför tänker jag inte tala om hennes storhet och oändliga godhet, utan mest berätta att hon har födelsedag just idag.
Och utöver det är det just idag min namnsdag.
Om ett par veckor är det min tur att fylla år, och kan ni gissa vem som har namnsdag den dagen. Jo, tack, Astrid, och jag tänker att det bara måste betyda något.
Det kan inte bara vara slumpen.
Om konsten att dricka te när man egentligen bör läsa Strindberg samt om Havannas och Köpenhamns skönhet .
När man har väldigt mycket som man bör göra, är det allra bästa att bara dricka te och lyssna på bob dylan. Det är visserligen ganska bra att göra när som helst, men i synnerhet då man egentligen bör göra annat.
Annars skulle jag skriva att mina framtidsplaner börjar variera ut i det grövsta. Ena stunden är jag övertygad om Havannas skönhet, och den andra stunden (det finns två) är jag tämligen säker på att det vore ytterst olämpligt att flytta till en kommunistdiktatur.
Och idag har tanken väckts om att flytta till våra svenska berg och jobba som liftvakt. Måste väl vara ganska behagligt ändå, stå och hjälpa människor som inte kan åka skidor, genom att ge dem en liftbygel.
Eller så vill jag flytta till Göteborg och studera genusvetenskap. Det vore väl lärorikt, men jag tvivlar på att man skulle bli någonting på det. Vad man nu vill bli, det räcker väl med att bara finnas till. Jag funderar också på om man skulle utbilda sig till kurator - mest för att jag antagligen har för dåliga betyg för att bli psykolog - men det känns som att man måste vara 40+ för ett kuratorsyrke. Så skulle jag givetvis känna om jag vore av kuratorsbehov. Det är väl alla människor alltid visserligen, men det är ju lite skämmigt sådär, ni vet. Det är dessutom lite mindrevärt att arbeta som kurator, hjälpa människor som har det svårt är ju inte särkilt populärt. Bland kvinnor - eller ska jag säga tjejer - är det ju givetvis lite mer cool, kanske speciellt om man själv är man. Är man man? Man är man inte.
Egentligen vet jag inte vad som står. Blir lätt så när fingrarna skriver av sig självt, men det är ganska skönt ibland. Då man kan lägga alla andra tankar åt sidan, och bara skriva på. LIKSOM. Man har ju trots allt ganska flinka fingrar. Kan tänka mig att jag säkert skulle kvalat in som skrivmaskinist åt Hitler om han hade levt. Det är väl tur att han inte gör det, kan man tänka, fast jag vet inte, det skulle vara ganska intressant att tala med honom.
Förresten läste jag att man hade avrättat några terrorister i något land nyligen. Jag kan gissa på att det var Spanien och Madridbombernas anhängare, fast det är självklart inget jag vet. Antagligen för att jag mest hann läsa ingressen. Blir lätt så på morgonen, men det vet väl ni. Ja, och då tycker jag i alla fall att det är fel att spränga oskyldiga människor i luften - det tycker förhoppningsvis alla som läser det här - men att det är nästan lika fel att hämnas med dödsstraff. Att straff över huvud taget bygger på hämnd och inte på rehablitering är ju rena häxprocessen, som Kjell Höglund säkert hade uttryckt sig. Att folk känner sig bra för att någon annan mår dåligt är ju verkligen något människan bör jobba med. Hur man växer på andra undergång - den enes död den andres bröd, som man säger. Eller om det var tvärtom.
Det är lite som den här tragiska teorin man har om att allt för många skänker pengar till behövande just för att själv få känna sig lite vänlig. Inte för att man egentligen bryr sig.
Äh, jag ska inte fortsätta på det här. Kan säkerligen misstolkas. Jag ska istället koka mig lite mer te, det är ju himla smidigt sedan något geni uppfann vattenkokaren. Säkerligen var det Einstein det också. Sen ska jag leta reda på min portabla vinylspelare, lyssna på hur Thåström sjunger om hur han kom till Köpenhamn bara för att någonstans ska man va. Givetvis ska jag också försöka studera litteraturhistoria, men jag får se hur det går med den biten.
Nu gott folk. Nu har jag minsann skrivit så det räcker och blir över. Faktum är att det räcker för hela skolveckan, och det känns ju himla skönt ändå. Att få gjort den här tunga bördan med att blogga. Så man istället kan koncentrera sig på roliga saker här i livet - exempelvis litteraturhistoria.
Bruno - Kanske Bruno K - brukar säga att jag är dålig på att ljuga. Det tror jag inte en sekund på. Så, tack för kaffet och sådär. Nu har jag ju inte druckit kaffe, men det vet ju inte ni i alla fall, så jag kan ju likväl skriva det. Snart blir det glögg också, jag räknar ner, och får det till tjugo dagar. Nu räknar ju jag väldigt taskigt, men det beror mest på att jag inte vet vad det är för datum. En ursäkt är alltid en ursäkt.
Tack och godnatt, får åt helvete och puss!
Klockan är 22:16 och..
Jag vet hur man väntar.
Är det Dagens myspace?
Det får man i och för sig inget riktigt svar på, men man kan i alla fall få lite musiktips. Och att det är nyttigt så här i höstrusket förstår väl till och med folkpartister.
Nu läser ju inte ni Pers blogg, ni läser ju Emils. Intet tid till spillo, för om man läser Emils blogg kan man exempelvis få reda på hur otroligt svårt det är att Inte dras med i Juvelens underbara dänga Baby when you're gone. Det är svårt på rikigt. Gör ett försök på myspace.com/juvelen!
Kort kommentar till valet med stort V - The Whale.
Jag kan inte påstå att jag är särskilt insatt, men jag inser att det faktiskt påverkar oss alla. Frågan är om inte USAs val är lika viktigt för oss svenskar som vårt egna val är. Det är ju tragiskt i så fall, men säkerligen sant.
Vad tror man då om resultatet? Personligen tror jag att Bush inför någon form av undantagstillstånd, och därmed kommer att fortsätta på sin presidentpost. Enligt mätningar lutar det dock åt vinst för Obama och Demokraterna, vilket man kanske bör hålla som positivt. Mest för att en svart president skulle innebära något historiskt, men jag tvivlar in i det sista på att det kommer att inträffa. John McCain kommer stå som segrare.
Egentligen spelar det ju mindre roll. Jag tänker inte tillkännage att jag hejar på Obama. Det känns som att välja mellan Kd och Sd. Obama får ju pluspoäng för att han kritiserar kriget i Irak, men å andra sidan kommer han säkerligen driva militär invasion i Iran istället.
Min vän Jonas hävdade idag att en vinst för Obama likväl kan innebära ytterligare ett politiskt mord. Det är, sorgligt nog, inte helt osannolikt.
Nu har jag väl egentligen inte mer att säga. Får se hur det går helt enkelt. Får se om jag bryr mig. Jag kommer troligtvis att kritisera presidenten vare sig det blir Bush, Obama, McCain eller någon annan. Det är ju trots allt inte jag som dör den här gången heller.
Heja världen!
När jag blir diktator - avd. Tv-hysteri.
Igår i väntan på glömskans sömn satt jag och tittade på Debatt.
När jag blir diktator ska tv-hysterin begränsas till två statliga kanaler och en kommersiell. Ettan, tvåan, fyran tycker jag är ett skönt gammalt koncept. Lite lagom sådär. Och då får ettan stå för kultur och nöje, och tvåan ska enbart sända Debatt, har jag tänkt mig. Från sex till tolv varje dag, det är väl den mest rimliga tiden att spendera framför tv:n. Sen kan man liksom bjuda in intressanta människor - det finns sådana, jag lovar - för att debattera om aktuella och inaktuella ämnen, och därmed se till att använda det offentliga rummet till något vettigt. Debatt är ju nämligen det enda vettiga programmet inom dagens tv-värld. Tror jag.
Igår - nu var det ju web-tv för min del, men ändock - behandlades den nya fildelningslagen/förslaget. Om ni hänger med lite, i synnerhet i bloggosfären (vilket är nysvenskans fulaste ord?) har ni säkerligen hört talas om den. Jag orkar inte snåra mig in i fildelningens komplexa frågor idag, jag ska bara klargöra för er att regeringens lagförslag inte handlar om fildelningens vara eller icke vara. Vad det handlar om är om man vill att privata, vinstdrivna aktörer ska sköta det polisiära arbetet, eller om man faktiskt tycker att det är polisens uppgift.
Det här lagförslaget är inte svårare än så. Däremot är den övriga debatten mer komplex, men det är ju både tråkigt och svårt att ta upp. Mest svårt.
Det blev ett sidospår kanske. I alla fall; min kommande tv-reform ska givetvis inte tillåta Tv4 att sända Idol. Annars tror jag att det kommer bli bra det här med mig som diktator.
Det är tur att man har visioner.
Om djur mest.
Förresten kan jag skriva att vår fina lokaltidning har annonsplatser som inte alltid brukas. Antagligen för att det inte finns tillräckligt med människor som vill annonsera - die fette jahren sind vorbei, som man säger. Ja, så då blir det små tomma rutor här och var i tidningen. Där brukar man kunna läsa följande text:
Syns du inte, finns du inte.
men även med en sån här liten annons kan du synas, som synes.
Det är väl antagligen det bästa med vår lokaltidning, förutom de inköpta inrikes- och utrikessidorna då. Hur som helst är det ju ytterst charmigt, samtidigt som det är lite tragiskt att erkänna den första meningens berättigande. Man vill ju gärna att alla ska finnas, även de små som inte syns, men så är det ju nästan inte. Man blir ju överkörd om man inte sticker fram hakan, och berättar att här är jag, titta på mig.
Jag läste för övrigt att det inom jägarkretsar talas om ett sk. "bambisyndrom". Dvs att människor som är emot jakt och sådär, bara bryr sig om stora och söta djur. Ingen normal människa bryr sig när anticimex kommer och ska utrota getingar och myror, men så fort det handlar om varg - varg med g - så ska man banne mig bry sig. Likväl om det handlar om katter och hundar och andra söta djur.
Och det är ju sant.
Tråkigt nog är man ju inte bättre själv, man gör ju skillnad på varg och myra. Myror syns inte, och då finns de inte heller. Lite så resonerar man ju.
Ja, det var allt jag ville skriva idag. Egentligen vet jag inte om jag ville, men nu har jag gjort det i alla fall. Och jag tänker inte korrekturläsa, det får andra göra åt mig. Så fungerar det ju för stora skribenter, har jag hört.
Fast sen ska jag förresten tillägga ang. djur att jag funderar på att skaffa mig lite bin. Bi i obestämd form plural alltså. Det är ju gott med honung.
Så, nu blir det kanske lite studerande, det skulle ju vara nyttigt, men jag antar att det istället blir promenad, annars lär jag väl aldrig kunna somna inatt.
Tack för - bestämd form - teet.
Dagens Stenmark.
Och upphovsrätten tillhör ju givetvis Janne Stenmark, den gamle räven, men jag tänker att han nog inte bryr sig om jag lånar bilden.
