Emilbloggar

Det har väl knappast undgått någon myndig samtidsmänniska att köttindustrin nu är på tapeten. Djurrättsalliansen visade filmen Ett liv som gris - där grisar trängs bland, och äter av döda kamrater (se här) - och vann lite medlidande från folk som skulle ha detta i åtanke när de ska köpa julskinka nästa gång. Så långt allt bra förstås.
Personligen kan jag emellertid tycka att det är lite märkligt att media rapporterar om saken med ord som "chockbilder". För vad har en egentligen levt i för värld om det kommer som en chock att djur behandlas illa? Trodde dessa journalister, och för all del vanliga svennebananare med kassajobb på ICA, verkligen att grisar hade det gött i sina dödsfabriker? Att de gled omkring i morgonrock hela dagarna, med bönder som passade upp på dem, gav dem både mat och kärlek och att de bara gick och väntade på att äntligen få hamna i kungens köttkvarn?

Jag har någonting på att ICA är kusligt likt CIA. Så pass likt att det antagligen är samma verksamhet. Tänker om det månne kan vara där igenom CIA får reda på sin information. Kortbetalning av mungbönor betraktas väl sannolikt som subversiv verksamhet. Vet väl alla att det bara är militanta kommunister som äter sånt.

Alltså: om du vill undvika problem med den amerikanska underrättelsetjänsten, bör mungbönor inhandlas på annat ställe - typ Netto. Rakhyvlar däremot bör nog köpas på just ICA för att visa att en minsann rakar sig med jämna mellanrum. Alla vet ju att lite revolutionsskägg brukar vara det enda kritieriet CIA har för att en ska betraktas som ett samhällsfarligt element. Nog för att jag alltid drömt om att åka till Kuba men koncentrationsläger är väl inte vad en helst vill uppleva. Det känns lite vä mycket 40-tal så att säga. Lite gjort.

Ska fila vidare..

Egentligen vet jag ju att människor som intresserar sig för rymden inte är särskilt vettiga. Det krävs väl i alla fall någon form av, ja brist på fritidsintressen, för att en ska ägna femton år och lika många miljarder för att åka ut i - ingenting.
Men ändå. Kan en inte begära av Nasa-medarbetare att de har en lite mer rimlig definition av liv? När de talar om Liv på mars, menar de ju vare sig Liv Strömqvist eller liv i annan bemärkelse. De menar vatten. Eller ja, de menar några små isfrusna vattendroppar långt ner i ett berg. I vilka andra sammanhang är det ett liv? Är det inte - i alla andra sammanhang - just bara lite is?

Det är väl en oerhört konstig definition av liv. Såvida det inte är eskimåer de har tänk att hitta kan de ju lika gärna lägga ner. Nu. Och spara ett otal miljarder.
Eller ja, de kan ju lägga ner i alla fall. Eskimåer lever ju nämligen inte av is! Det har vi väl vetat ända sen femtiotalet!

Det ska sägas att jag inte vet hur det ligger till. Eventuellt är underrubriken ett så kallat olyckligt misstag, eller så har vi att göra med en väldigt skön inställning hos brodern.
Givetvis hoppas jag på det sistnämnda. Givetivis.

Under senare tid har väl Svt varit ovanligt mycket i - vad media brukar kalla - blåsväder. Nu har jag visserligen inte koll på vad Svt har sänt, men i Debatt har det bland annat diskuterats hur postkolonialism präglade storsatsningen Den stora resan. Och även vilken idioti det ligger bakom ett sådant program som Ett fall för Louise, där tanken är att låta barn, inför en tv-kamera, berätta om vilka familjeproblem de har. Utöver det uppenbara fick Svt dessutom kritik av Gudrun Schyman för att de över huvud taget låter Louise Hallin agera barnexpert i programmet. Louise Hallin har nämligen påstått att barn mår bäst av att tillbringa de första åren med sin mamma, och att en pappa inte blir viktig förrän vid två års ålder. Ett sådant påstående får ju såklart Gudrun Schyman att gå i taket.

I övrigt vet jag väldigt lite om vad Svt sänder. Igår tittade jag emellertid på ett Robins-avsnitt på SvtPlay. För er som inte vet, är Robins en talkshow där en försöker pressa in två gäster, några sketcher och en trist one liners stand-up på trettio minuter. Som alla förstår uppstår samma problem som med Debatt - folk hinner ju inte prata till punkt!
Nu ska jag såklart inte recensera det här, utan bara nämna att programledaren - som vi får anta heter - Robin, även han trampar i det beryktade klaveret. I det avsnitt som jag såg var jämställdhetsminister Nyamko Ana Sabuni gäst.

Hur sköter då Robin intervjun med jämställdhetsministern? Den första frågan han ställer lyder som föjer: "Du är ju minister med ansvar för bland annat jämställdhet, integration ungdom, demokrati och så har du två barn också - hur hinner du med allt detta?".
Det är förstås ett klassiskt problem, och ett skolexempel i hur en inte intervjuar en jämställdhetsminister. Det är nämligen exakt det här en jämställdhetsminister ska arbeta emot - att kvinnor alltid får frågan hur det är att kombinera arbete och familj, men att samma fråga aldrig ställs till män.

Robins agerande är ju förstås inte unikt, men det är ironiskt att frågan ställs till just en jämställdhetsminister. Att Sabuni inte heller påpekar någonting kan kanske också ses som ett tecken på vilka visioner alliansens jämställdhetspolitik egentligen har. Intressant var det i alla fall.

Jag har en spaning på gång. Känner liksom - likt Guillou gjorde inför Ib-affären - att jag är någonting på spåret. För hur är det nu; varför börjar samtliga kvinnliga partiordföranden i riksdagen på bokstaven M? Mona, Maud och Maria. Det är väl för osannolikt för att bara vara en slump?

Givetvis är det så. I vanliga fall heter ju medelålders kvinnor nämligen saker som Birgitta, Elisabeth och Kristina. Alltså namn som inte börjar på bokstaven M. Att alla i riksdagen nu gör det, kan väl inte bero på annat än kvotering. Frågan är bara varför dessa kvinnor kvoteras? Är det så att de har något annat perspektiv att tillföra? Att de kommer från en marginaliserad samhällsgrupp, vars enda chans att få komma till tals är genom kvortering i partiordförandeskap? Har kvinnor på bokstaven M extra svårt att komma ut på arbetsmarknaden?

Jag vet förstås inte, jag vet väldigt sällan saker. Men det ligger sannerligen en viss mystik i det hela. Kan det månne röra sig om en konspiration, att alla m-kvinnor egentligen är en och samma person?
Det tål onekligen att funderas kring..

Ni har säkert hört talas om den rysktyska gasledning som byggs mellan Ryssland och Tyskland. Utan att gå in på politik i allmänhet eller miljöpolitik i synnerhet, får en ändå säga att det är ett gediget projekt. Det är ju inget dagsverke precis. Oavsett om det är pk eller inte tycker jag att det är hur häftigt som helst.
En kan fundera lite över hur de över huvud taget kom på idén. I min värld finns det nämligen inte på kartan att en ska kunna dra en 120 mil lång gasledning rätt över Östersjön. Under vattnet. Hur och var börjar en?

För mig känns det ju som ett misslyckat projekt redan från början. Det är för svårt! Och vad lång tid det kommer ta! I Sverige har det ju tagit 18 år att gräva 8 km vid Hallandsåsen. Och vi är väl säkert bara halvvägs, och dessutom är det projektet inte på botten av Östersjön utan på torra land.


Så här ska det se ut år 2011 då det beräknas vara klart. Personligen skulle jag gissa på att det är klart år 3011. Det går nämligen inte att få in i min hjärna hur det ska gå till. Tänk er själva om ni skulle få uppdraget att bygga ledningen. HUR GÖR EN!? Nu är jag visserligen inte utbildad i byggnationsteknik eller vad det nu kan handla om, men jag har ingen aning om hur det skulle gå till.
För mig känns det mer troligt att det är ett aprilskämt eller liknande. Att alla inblandade är med på det, och snart kommer avslöja bluffen; "haha, gick ni på det. Klart det inte går att bygga en sån ledning! Haha, grisar kan flyga va..".

Vladmir Putin är ju känd som en skojfrisk kille. Enligt väldigt lösa (läs påhittade) rykten ska han ha burit röd clownnäsa vid samtliga officiella statsbesök under 2006.
Skojfriskt va?

Försöker räkna sallad. Läser att ICA har återkallat sju ton av vuxenmarkören ruccola. Det är väldigt mycket sallad. Nästan för mycket sallad. Får det till hundratusen förpackningar.
Aldrig förr har väl så mycket vuxenhet gått till spillo. Det är ju en hel generation!
Ska skylla på det när nästa generation vellingebor anordnar symöten och syr naziinfluerade armbindlar. Fick aldrig chansen att växa upp.

Jag gillar saker som är onormala, saker som inte brukar göras. Speciellt när sakerna görs av myndigheter och andra tråkiga organisationer. Som exempelvis när Greenpeace spexade till det och dumpade arton ton brunkol utanför regeringskansliet. Eller när Lars Ohly - på riktigt - pekade finger åt en expressenkrönikör i direktsänd tv.
Igår läst jag om ett nytt ovanligt påhitt från politikerhåll: kommunala chefer i Laholm har alla fått var sin färgglad hatt som ska hjälpa dem att bli lite mer innovativa.
Svt Rapport frågar frågar hur en hatt ska kunna hjälpa till med detta, och ansvarig svarar tvekande att "Jaoo, det kan mera vara en rolig grej..".

Och rolig grej, det är det absolut. Verkligen värt de artontusen kronor det faktiskt gick på. Observera att jag inte är ironisk: jag tycker verkligen att roliga grejer ska uppmuntras. Finns för lite sånt!
Sen kan en ju givetvis ifrågasätta om hattarna verkligen måste kosta trehundra kronor styck. Möjligtvis finns det billigare hattar att köpa om de nu bara ska vara just "en rolig grej". Laholms kommundirektör övertygar dock när hon påstår att "dom är handsydda och dom är tvättbara "..

Något som jag gillar med världens utveckling är att det inte längre finns något klassamhälle. Att alla människor nu för tiden behandlas lika, oavsett vad vi har för bakgrund, kontakter eller arbete. På Dn.se kan man idag läsa om astronauten och Nasa-medarbetaren Lisa Nowak som dömts för försök till kidnappning. I vanliga fall kan detta brott ge livstids fängelse i USA - Nowak fick två dagar.

Givetvis hade en svart cops-knarkare från förorten fått samma straff. Givetvis.livs

Jag ser precis att 51488 människor har gått med i facebookgruppen "Vi som hatar reklam på spotify!!". Nog för att hata är ett väl starkt ord och nog för att två utropstecken är minst två för mycket. Och nog för att Piratpartister inte brukar tänka längre än usb-sladden räcker, men vad är det för grupp egentligen? Ska ni inte gå med i "Vi som hatar schlager i melodifestivalen" också?

Jag tror att jag ska sluta sova. Tänk vad mycket mer tid en får! Jag hinner typ läsa ut Chockdoktrinen på en dag. Och då är den boken chocktjock.
Dagens bästa ord: chocktjock.

Om ni vill få er ett gott skratt, rekommenderar jag er att läsa kommentarerna till det här inlägget. Det är nämligen vardagshumor i allra högsta grad. Tänk er att Halebop faktiskt har anställt en person till att skriva sånt här!

Jag är ju nämligen en helt vanlig människa, som inte tipsar Halebops kundtjänst om min blogg. Det är ju inte så att jag har mailat till dem och skrivit "Hej, läs min blogg där jag råkade nämna er!". Och det är ju heller inte så att jag på riktigt tycker att det är roligt att få sms från dem. Tvärtom är jag som alla andra, använder mig av Halebop för att få ringa billigt, och är ganska nöjd om jag slipper bli störd av dem. Det är ju inte så att jag bjuder in dem till min blogg. Ändå har de hittat hit.
Enda förklaringen till det måste ju vara att de sitter och googlar på Halebop+blogg hela dagarna. Hur underbart är det inte att de har en anställd till det här? Som får lön för det!

Om Halebop nu dyker upp här igen har jag ett tips till er: Googla inte Halebop+blogg i fortsättningen. Goggla istället Halebop+självinsikt!
Nu vet jag ju inte, men låt mig gissa att resultatet blir: 0 träffar. Menade du självgodhet?

Om jag vore Fredrik Strage skulle jag utse Vapnets Jag vet hur man väntar till årets skiva. Skulle liksom tänja lite på reglerna som säger att skivan måste vara släppt i år. Alla år är lika mycket värda, skulle jag hävda. Och kanske skulle jag stå och hojta med något plakat med slagord som Alla ska med! eller Ner med åldersfascismen!
Det hade kanske inte varit nödvändigt, vad vet jag. Kanske att jag kunde hyllat Vapnet i alla fall.

Typ genom att skriva här.

När jag får sms är det nästan uteslutande från mamma eller Halebop. Inget ont om mammas meddelande förstås, men ganska ofta finner jag Halebops mer underhållande. Idag inledde de meddelandet med "Psst!".
Älskar när företag försöker vara ungdomliga. Halebop är till och med så ungdomliga att de har twitter, där de skriver saker som "Halebop har de nöjdaste mobiltelefonikunderna, för andra året i rad, enl Svenskt Kvalitetsindex 2009". Jag vet inte riktigt vem de förväntar sig ska sitta och läsa det här, men det ger ju någon mer på företaget ett jobb i alla fall.
Undra om det är en heltidsanställning.

Det här är kanske ingen nyhet för naturvetare och fågelskådare, men det finns - enligt wikipeidaslumpen - en kråka som heter råka. Det är ju roligt för oss som gillar rim. Att en kråka heter råka.
För er andra, som faktiskt inte tycker att det blir top comedy bara för att två saker råkar(höhö) rimma, kan ni glädja er med att ni kanske lärde er något nytt. Eller att ni fördrev den annars ganska trista kvällen i tjugo sekunder.

Dagens roligaste mening på tema frukt: Banan är en ört som bär frukt.
FATTA VILKEN NYTTIG MENING!

Om någon där ute i cyberspace har ont om pengar - kanske är arbetslös eller mest vill köpa något dyrt och onödigt - har jag ett tips: Mörda talibanledaren Hakimullah Mehsud! Då får du fem miljoner kronor av Pakistans regering.
Inte alls moraliskt tvetydigt förstås.

Om en bortser från typ Ondskan och Pippi Långstrump, så borde Grabben i graven bredvid och Populärmusik från Vittula vara Sveriges mest lästa böcker.

(Om någon såg för mycket på Magnus, Brasse och Eva som barn, kan vi här ställa oss frågan vem av författarna till nämnda böcker som ska bort. Min gissning faller på Astrid Lindgren eftersom hon är den enda författaren med svennebanan-namn. Alla andra heter slumpmässiga bokstavskombinationer i stil med Guillou, Niemi och Mazetti. Alternativt Mazetti eftersom hon är den enda som låter som en italiensk fotbollsspelare. Alternativt Niemi eftersom han är den ende vars namn påminner om fiskens i Hitta Nemo. Alternativt Guillou eftersom han är den ende som värvats av KGB).

Hur som havet bär sin fisk: Jag har länge funderat över hur författarna till Grabben- och Populärböckerna upplever sin framgång. Det är väl ett faktum att böckerna är lästa av väldigt många människor. I så fall är det ett plus. Å andra sidan är det också ett faktum att böckerna alltid, säger alltid, tokreas ut till lägsta pris. Samtliga antikvariat (inklusive Myrornas) har typ 20 ex. av böckerna - som säljs för 5 kr st.
Eftersom jag inte forskat jättemycket i det här, vet jag självklart inte vad det beror på. Men det skulle kunna vara så att Dn-kultur och Aftonbladet-kultur storhypade böckerna när de kom, vilket ledde till att alla människor mer eller mindre kände sig tvungna att köpa dem. Det skulle kunna vara så att alla läsare blev så besvikna att de kände sig mer eller mindre tvungna att göra sig av med dem efteråt. Och det skulle kunna vara så att de lämnade in dem till typ Myrornas som nu gör vad som helst för att bli av med dem. Typ rear ut dem för fem kronor.
Men jag vet ju inte förstås. Det är bara en dåligt underbyggd teori.