Emilbloggar

Ja, kära läsare. Faktum är att jag skrev en längre text här nyss. En text om de här allmänutbredda sjukdomarna som höstförkylningen och söndagsångesten.

Fast sen raderade jag allt.

Det kändes bra.

För varför ska jag sitta här och skriva långa noveller om sådana tråkigheter? Risken är ju då påfallande stor att du som läsare tror att jag är en tråkig människa. Det är jag kanske visserligen, men man behöver ju inte badda såren med salt precis.

Så jag tänker att jag ska skriva något roligt istället. Något som gör ett gott intryck på alla pojkar och flickor som tar sig tid att läsa det här.

Fast det kan jag göra en annan dag.