Emilbloggar

Jag gick för att fylla på min kopp, med välsmakande kaffe. Zoegas Skånerost.
På bänken stod ett paket med bravokex, och jag tänkte att det kan ju vara gott.
Tillbaka till datorn hade jag dock bara med mig min kaffekopp.
Febrilt letade jag efter mitt lilla, lilla kex. Lyfte på renässanspapper, tittade bakom datahögtalare.
Men förgäves.
Kexet var borta.
Tråkigt, tänkte jag, och skulle precis sätta mig då jag märker att det ligger något i bakfickan.
Ett kex.
Tur att jag inte satte mig.