Om skivfynd och dess charm. ungefär.

Att hitta "..och det stora havet" för 40 kronor måste givetvis betraktas som ett skivfynd. Men att på Myrornas hitta Flamingokvintettens femte lp för bara 20 kronor måste därmed ses som ett sensationellt skivfynd. Eller något åt det hållet.

Vad jag egentligen vill skriva är att jag verkligen fascineras av Flamingokvintettens skivor. Bara en sådan sak att de saknar egentliga titlar, då de kort och gott kallas 1, 2, 3 osv. är ju charmigt i sig. Men framför allt är det omslagen som verkligen får mig att bli sådär varm i kroppen. Det är den här hur-fan-tänkte-dom-känslan som träder fram.


Den femte skivan är den charmigaste av alla, och trots att egendom är stöld, vill jag påstå att jag nu äger en av guldklimparna från 74. Med tiden skall den ramas in, och sättas upp på väggen.
Doktor kosmos, visst är det charmigt?


Kommentarer
Postat av: Filosofia

jag tänkte just på det idag. Idén med att inte döpa låtar. Och jag gillade den. Fast sen tänkte jag att hur ska jag då kunna hitta texterna?

2008-09-14 @ 21:34:31
URL: http://filosofiasblogg.blogg.se/
Postat av: Sofia

Svar: Jag vill inte heller. Men det fysiskt omöjliga spelar nog också in en del!



Sexiga dräkter de hade back in the days by the way.

2008-09-14 @ 22:29:08
URL: http://littlemisswise.blogg.se/
Postat av: medltidsamanda

satan vad fint ändå

2008-09-15 @ 19:56:25
Postat av: inte den moderna och inte heller den medeltida amanda

men, hallå!

det är ju jag som brukar säga satan.

hitta något eget.

kanske "gudars"

2008-09-15 @ 20:38:10
Postat av: Anonym

http://www.orkesterkort.se/

om du inte redan sett. underbart.

2008-09-15 @ 20:40:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0