Emilbloggar

Under senare tid har väl Svt varit ovanligt mycket i - vad media brukar kalla - blåsväder. Nu har jag visserligen inte koll på vad Svt har sänt, men i Debatt har det bland annat diskuterats hur postkolonialism präglade storsatsningen Den stora resan. Och även vilken idioti det ligger bakom ett sådant program som Ett fall för Louise, där tanken är att låta barn, inför en tv-kamera, berätta om vilka familjeproblem de har. Utöver det uppenbara fick Svt dessutom kritik av Gudrun Schyman för att de över huvud taget låter Louise Hallin agera barnexpert i programmet. Louise Hallin har nämligen påstått att barn mår bäst av att tillbringa de första åren med sin mamma, och att en pappa inte blir viktig förrän vid två års ålder. Ett sådant påstående får ju såklart Gudrun Schyman att gå i taket.

I övrigt vet jag väldigt lite om vad Svt sänder. Igår tittade jag emellertid på ett Robins-avsnitt på SvtPlay. För er som inte vet, är Robins en talkshow där en försöker pressa in två gäster, några sketcher och en trist one liners stand-up på trettio minuter. Som alla förstår uppstår samma problem som med Debatt - folk hinner ju inte prata till punkt!
Nu ska jag såklart inte recensera det här, utan bara nämna att programledaren - som vi får anta heter - Robin, även han trampar i det beryktade klaveret. I det avsnitt som jag såg var jämställdhetsminister Nyamko Ana Sabuni gäst.

Hur sköter då Robin intervjun med jämställdhetsministern? Den första frågan han ställer lyder som föjer: "Du är ju minister med ansvar för bland annat jämställdhet, integration ungdom, demokrati och så har du två barn också - hur hinner du med allt detta?".
Det är förstås ett klassiskt problem, och ett skolexempel i hur en inte intervjuar en jämställdhetsminister. Det är nämligen exakt det här en jämställdhetsminister ska arbeta emot - att kvinnor alltid får frågan hur det är att kombinera arbete och familj, men att samma fråga aldrig ställs till män.

Robins agerande är ju förstås inte unikt, men det är ironiskt att frågan ställs till just en jämställdhetsminister. Att Sabuni inte heller påpekar någonting kan kanske också ses som ett tecken på vilka visioner alliansens jämställdhetspolitik egentligen har. Intressant var det i alla fall.